almaisabella

Idag pratade jag med min kära syster Lina i telefon, och jag kommer på mig själv att när jag pratar med henne hur mycket jag ler och hur mycket vi skrattar. Så jag tänkte dela med mig lite av min glädje med en underbar bild på Rasmus.

En underbar förmiddag med fika och lite "Rally Annay" gör att dagen bara inte kan sluta illa. Trost att vi alla nog kännde att det vad lite tidigt att gå upp. Nu sitter jag och funderar om jag skall ta mig till stan för att inhandla en super tjusig tunika, tror jag måste det faktiskt.
Nu blir det plugg och tvätt till ikväll då jag skall på hem till Zara och ta en god kopp te.

Snabbt går det verkligen. Nu var det ett nytt år ,med nya dagar och veckor. Efter 12 år i skolan stunder det vi alla så länge man kan minnas längtat något otroligt efter, studenten. Men vad händer sen? En underbar kännsla av frihet finner sin väg in i själen, men vad väntar egentligen utanför tyrgghetens murar?
Vilka vänner kommer sakta hitta sin väg bort från bubblan, vilka vänner kommer fortfarande ringa, och framför allt vad kommer jag jag göra?
Många påstår att studenten är första dagen på ens nya liv, och det kan jag nog inte argumentera. Men varför måste så mycket av det liv vi lever idag försvinna? Man kan avge löften om att aldrig tappa kontakt, men sannningen är nog hårdare än vad vi vill tro.
Alla har vi våra drömmar och mål, och för första gången kan vi på riktigt ta det sista steget in i drömmen.
Jag vill nog bara säga att jag hoppas att alla undrabara människor som varigt med och format det jag kallar mitt liv, får en chans att visa sina talanger, hitta den stora kärleken, och förfylla den där drömmen.
Själv vill jag bara njuta av den sista etappen av skolan, snart är vi framme mina vänner, snart skall även vi gå över trösklen.